Vad är lycka egentligen???
Beror lycka på saker som är utanför min kontroll??
Är jag helt maktlös???
Kan JAG inte påverka??
Vem styr MIN lycka??

Jag anser att JAG har kontrollen över hur mitt liv blir/är!!! Ingen annan!!
Oavsett om jag väljer att tro på en högre makt så tror jag att JAG styr!!! Jag väljer!! Jag bestämmer!!

Lycka för mig handlar inte om att livet är tipp topp, allt flyter på, alla relationer är perfekta, pengarna räcker till mer än det nödvändigaste, mina vänner finns där för mig, jag känner att jag har ett syfte en uppgift osv osv

Nej lycka är faktiskt något jag kan välja oavsett!!!

Ja ja jag vet!!! Jag har lagt ut den här bilden förut men den talar ju till mig!
Jag tror inte att lycka finns i ett lösryckt eget sammanhang. Lycka är beroende av dig!! Lycka för dig är antagligen inte samma som för mig!!

Men kan jag alltid välja? Ibland kan ju livet kännas mörkt, hopplöst och alldeles nattsvart, kan jag verkligen välja då?? Nej kanske inte i det skedet, men vi kan träna oss i att påverka vårt sätt att tackla mörka situationer. Och den träningen måste så klart göras när det inte är kris!!

När jag tränar mina hundar så gör jag det i en positiv anda, jag förstärker det som är rätt, ibland ignorerar jag det som är fel o ibland korrigerar jag felen, men träningen sker alltid i glada former, aldrig när jag är på dåligt humör. Samma borde väl gälla när jag tränar mig själv? Vadå träna mig själv?? Jo, jag tror att vi dagligen möter situationer, utmaningar, glädjeämnen, motgångar där jag kan göra ett aktivt val. Ju fler positiva, goda val jag gör påverkar hur jag tänker i de svåra djupa kriserna.

Som ni väl vet vid det här laget så har vi den här sommaren drabbats av en sorg pga ett svek av en närstående. Personer som vi haft nära nära försvann ur våra liv pga någon annans val. I den akuta krisen, när chocken lamslog oss så hjälpte det inte att försöka tänka positivt, det gick inte att tänka alls!! Och så är det ju oftast när något drabbar oss, tankeapparaten funkar ju inte!!
Jaha men vad ska jag göra då??
Gör ingenting!! Vänta!! Andas! Hitta någon att luta dig mot!!
Sen!! När chocken, ilskan, förtvivlan...lagt sig det är DÅ du märker om du tränat!!
Jösses, nu känner jag att jag fladdrar iväg, men vad jag vill försöka få fram är detta: när du vill förändra något negativt, ett negativt tänkande, en dålig vana eller liknande så ska du träna när livet är på topp!! Inte i kris!! Ju mer jag lär mig att se saker ur ett annat perspektiv desto lättare blir det att ta fram positiva tankar när jag hamnar i kris.

Inser att jag nu kan upplevas som glättig o full med floskler, klichéer men så är jag inte, det är inte så jag menar!
Livet har kriser!! Livet går upp o ner!! Allt är inte en dans på rosor!! Livet suger ibland! Ibland mer än annars!!
Men om jag inte övar upp bra tankar när livet är bra, hur ska jag då kunna hitta min inre styrka när det krisar? Jag tror att vi alla har resurser att ta till, ibland blir vi tvungna att tackla svårigheter vi inte kunnat förutse. Sjukdomar drabbar oss eller våra kära och saker händer som inte vi kan kontrollera, men jag är ändå av den uppfattningen att jag kan styra HUR jag tacklar motgångarna!

Lycka??? Finns det?? Eller???