Idag har jag rensat i mitt kryddskåp och hittade inte mindre än 17 burkar med kryddor där bäst-före-datum gått ut för läääänge sedan.
Självklart gör jag jämförelsen med hur det är i livet....finns det saker i mitt liv som jag behöver rensa bort? Japp!! Finns det människor i mitt liv som passerat bäst-före-datum? Hmm....ja....men....hur gör jag då utan att såra någon? Ja helt klart gör jag inte så här - som en numera före detta Facebook-vän gjorde - jag tar bort någon från min vänlista och när den personen upptäcker det och - som jag gjorde - frågar varför? Har jag gjort nåt fel... Personen svarade med följande: jag rensar lite i mina vänlistor då jag inte hinner vara på Facebook så mycket.... Ja det var ju en uppenbar lögn och svaret sårade mig faktiskt!!! Jag tar ju - som ni säkert vet vid det här laget - mycket hellre sanningen rakt av än en lögn i fin förpackning!!
Jag rensar också i mina vänlistor med jämna mellanrum, de som får gå direkt är människor som skriver förnedrande saker om t ex människor från andra länder, dvs rasistiska skämt o påståenden - såna människor går definitivt bort!! Människor som jag inser att jag inte har nåt samröre med annat än att vi nån gång långt tillbaka hade en gemensam nämnare men vi delar ingen historia, ja de går också oftast bort. Människor som är elaka o säger eller gör elaka saker mot mina vänner, ja de får ganska ofta stryka på foten de också....
Jösses tänker du nu.....kan den där bloggande människan ha några vänner alls kvar...jo då!! Men vet du vad!!! Om nån av dessa människor - som jag av den ena eller andra anledningen rensat bort - skulle fråga mig varför, då skulle jag svara ärligt!!!
Vad är man rädd för när man inte ens vågar stå för sin åsikt? Alla kan ju inte gilla alla...jag vet ju att jag retar upp en hel del människor, och det skäms jag inte för, men om man nu stör sig så mycket på en person så att man känner att den personen måste bort ur mitt synfält, ja då kan man väl ändå vara såpass ärlig så att man vågar erkänna varför??!!
Det "roliga" är att just den här f d vännen (definiera vän förresten) alltid framhåller att hen föraktar (mer eller mindre iaf) personer som inte vågar stå för sina åsikter utan s a s "gömmer sig bakom tangentbordet"...vem gömmer sig nu bakom tangentbordet?!
Att gömma sig bakom tangentbordet betyder ju oftast att man gör anonyma kommentarer i andras bloggar eller gästböcker, men jag tycker det ligger så mycket mer i det uttrycket.

Eftersom vi idag lever i en värld som i mångt o mycket består av surfande o chattande o kommunicerande via olika hemsidor, sökmotorer, sociala medier mm så gömmer vi oss ju allt som oftast bakom tangentbordet.
Och visst är det så att det är lättare att vara modig när vi inte står ansikte mot ansikte, MEN vi får ju inte glömma att det som skrivs faktiskt tar mycket hårdare än det som sägs!!
När vi möter någon IRL så är vi oftast försiktiga med att uttala kritik då vi inte vill såra, men så snart vi sätter oss vid datorn/paddan/mobilen så är det plötsligt OK att slå ner på andra! Hur kommer det sig? Jag tror att de flesta av oss tänker rätt kortsiktigt när vi skriver kommentarer o statusuppdateringar t ex på Facebook, vi tänker att ja kanske mån läser det här o om nån timme så syns det inte längre....men så fort något är skrivet här ute i cyberrymden så måste jag ju väga in alla!!! precis alla konsekvenser det kan föra med sig!! Jag har blivit smärtsamt medveten om det den sista tiden, inte så att jag inte står för det jag sagt/skrivit, men det har fört med sig just konsekvenser som jag inte kalkylerade med!
Och det är egentligen det här som jag vill belysa, se till att du när du skriver något där ute i rymden är beredd på följderna!! Har du räknat på kostnaden? Är du beredd på att det kanske finns folk som tar avstånd från dig pga att du kanske inte helt tänkt igenom alla aspekter på det du vill ha sagt, när man skriver något så förlorar man ju dessutom tonfall, betoning mm
Jag arbetade som telefonförsäljare i många år och sedan som coach/säljledare och när man ska sälja något i telefonen så måste man tänka på att man saknar kroppsspråket, ögonen mm och då måste man jobba med tonfall och betoning och inte bara läsa upp ett manuskript - som så många telefonförsäljare verkar göra (dessutom utan att andas)

Vi får helt enkelt inte glömma bort att våra ords betydelse både kan öka och minska beroende på hur/var de sägs/skrivs.
Det talade ordet är kraftfullt - MEN - jag tror att det skrivna ordet är ren o skär dynamit!!! Just för att det finns kvar, det etsar sig fast på ett helt annat sätt!!
Tillbaka till kryddorna och utrensningen...
Är det så att jag märker att jag har kryddor i mitt förråd som smakar o luktar konstigt så är det naturligt att jag rensar o slänger och ja, till viss del stämmer det med de människor jag omger mig med...
MEN!!! Tänk efter!! Kan det vara så att en del av de personer jag har i mitt liv är som ett gammalt fint årgångsvin, dvs det blir bara bättre med åren??!! Jag kanske ska låta det ligga till sig lite och inte ha så bråttom! Men om jag märker att det förgiftar omgivningen s a s så är det nog ändå bäst att rensa bort!! Men se till att ha "rena motiv" gör inte saker bara för att det är politiskt korrekt eller för att någon annan gör så...och det gäller väl egentligen allt här i livet! Hur många gånger har man inte brottats med uttrycket "ja men ALLA andra får ju/gör ju"
Är det ens relevant att som vuxen resonera så....jag bara frågar...
Var lite självkritisk och granska dina motiv!! Jag tänker ägna den här kvällen åt att inventera...ska jag kasta eller ska jag spara...

Och imorgon tar jag o åker in på Hindersmässan i Örebro o köper lite nya kryddor för nu är det ju nästan tomt i kryddskåpet!!! Rensa o fyll på!!