Igår och idag blev dramatiskt...så det räcker...
Mitt hjärta bestämde sig för att uppföra sig lite galet...slog ojämnt...gjorde uppehåll...började slå igen...
Vet ni hur obehagligt det är att känna att hjärtat slår (eller inte) att hjärtat slår är ju nåt man inte ens tänker på, men när det inte slår som det ska DÅ tänker man definitivt på att...hur...det slår!! Mådde sjukt illa o kunde inte äta så till slut...efter många om o men...ringde jag 1177
Ja och där sa de att jag måste åka in till akuten...ok sa jag men jag är ensam hemma så jag kör väl in då!? NEJ! NEJ!! Hmm..ok...jag får ringa mannen som var på förtiårsfest...och ringa Alexandra så inte Dixie som ska ha valpar behöver va utan koll....
Så mannen kom hem, Alexandra kom hit, vi åkte till akuten...kom in direkt efter att de s a s känt mig på pulsen så fick jag komma in o de kollade blodtryck, tog EKG, tappade mig på blod....och sa om en timme hat vi provsvaren så då kommer vi o hämtar dig...vi, dvs mannen o jag, fick sitta i väntrum för det fanns inga lediga rum...och det var ju spännande...in kom en mamma med dotter o dotterns pojkvän som fått el genom kroppen...ja ja mamman hade en fin ÖHK dvs Örebro HockeyKlubb, tröja på sig....Örebro hade mött Djurgården o vi såg när bi satte oss i väntrummet att ÖHK vann....YEY.....efter enstund fick hon ut på toa och när hon kom tillbaka bar hon tröjan i handen o försökte få ner den igen plastpåse...varför!!?? Jo för nån på akuten skrek åt henne: ta av dig tröjan!!! Nu kommer Djurgårdarna o de har varit i slagsmål!!!
Så detvar väktare lite överallt, och det tog tid.....tiiiiiiiiid.....efter nästan två timmar gick mannen min ut o frågade...det skulle ju ta en timme...oj!!! Detvar ju synd att vi sa så...för nu har vi ju fått in en massa larm...så vi kommer o hämtar aå snart vi kan....
Vi kom till väntrummet kl 19.50
Klockan blev 22...23...00...vi var med jämna mellanrum ut o kollade om det kanske kunde gå fortare...vi hade ju en högdräktig tik hemma...nä det tar den tid det tar....strax efter midnatt blev jag så hämtad o skulle få träffa en doktor...så kom doktorn...som visade sig bara en person som jag är bekant med...jaha..så då fick vi vänta lite till...en annan doktor skulle komma...
Väntar....väntar....väntar....och så kom det en doktor...lyssnade på hjärta o lungor o pratade lite...kollade provsvaren som inte visade på nåt fel...men för säkerhets skull ska fler undersökningar göras...fler prover tas....inget farligt även om det är obehagligt...
Phju!!
Såvi åkte hem, vid elvasnåret hade vi sagt till Alexandra att om allt var lugnt kunde hon åka hem...och allt var lugnt...
Vi kom till slut hem vid halv två och allt var just lugnt...tog ut hundarna, åt lite o dök i säng...strax efter tre vaknade jag av att Dixie stökade runt i valplådan...tog tempen...verkade lugnt...försökte somna om....vaknade för Dixei ville ut...min älskade man gick ut med henne...försökte sova....men Dixie ville ut igen.....mannen min gick upp igen....försökte sova...gick så där...vid sju insåg jag att det blir ingen sömn.
Såjagkollade att allt fanns på plats inför valpningen...japp!! Där är jag välorganiserad!! Vid kvart i åtta gick vattnet o jag ringde Ellen o Rose-Marie som ville vara med. Ellen kunde inte men Rose-Marie kastade på sig kläder o kom....jag är van vid att när vattnet gått så ploppar första valpen ut rätt snart...hmm...men det tog trettio minuter innan hon lyckades få ut den första välskapta pojken!
Sen pluppade det ut tre till inom en timme typ...och så dröjde det...till slut fyra timmar efter att den första valpen kom så kom nummer sju!

Jag inser att jag blivit bortskämd med Dixies valpningar, hon har fått sju i två kullar tidigare o varit klar på ca två timmar! Hon är en supermorsa!!
Och nu dröjde det...men inget var fel...allt gick fint i valparna mådde bra o diade direkt o Dixie skötte om dem så fint!
Så strax efter kl 12 föddes nummer sju men jag var ju inte helt säker på att hon var klar...så jag satt nästan två timmar till o höll koll...men hon låg så lugnt o pysslade om sina små...

När jag insåg att nu var det klart och alla lever o mår bra så försökte jag sov lite...hmm....gick så där...adrenalinpåslaget var stort!!

Insåg att jag bara fått i mig en kopp kaffe o en halv avokado...försökte äta lite...mådde illa...
Vid femsnåret lyckades jag få i mig lite lite mat....lite....

Under dagen hade jag haft kontakt med valpköpare som skulle passera här så jag frågade om de ville titta in o bara kort kolla läget...så klart de kom!!

Lycka!!! Glädjetårar!!! Minns med glädje hur det kändes när jag fick beskedet att Doris föddes...på Daisys tvåårsdag!!
Glädjen man känner är enorm!! Den man längtat efter är äntligen född!! Sen börjar nästa väntan!!
Dixie brydde sig inte om att det kom nån o stod på avstånd o kollade, hon är fantastisk min Dixie!

Så! Summerar lördag/söndag! Lite för mycket dramatik på en gång men allt gick ju bra!! Fantastiskt bra!!

Längtar även du efter ett litet skäggtroll så är du välkommen att kontakta mig via telefon 0706528917

Nu får bi nog döpa om Dixie till Snövit!! Du vet! Snövit o de sju dvärgarna!!

Här är inte alla födda men mamma Dixie pysslar om sina små med kärlek o omsorg!