jag har gjort en resa de sista åren, både på in- och utsidan...förändrats...enligt mig till det bättre...
För sju år sedan gjorde jag en Gastric Bypass operation, dvs en överviktsoperation.
Den gick bra och jag rasade i vikt...men jag mådde ändå inte bra....fick blodsockerfall dagligen men trodde att det var så det skulle vara så på nåt sätt accepterade jag att jag aldrig kunde gå någon stans utan en banan i fickan...livet begränsades på så sätt att jag alltid var tvungen att planera minutiöst om jag skulle någonstans...att gå en långpromenad med hundarna var inte enkelt...vet inte hur många gånger jag ringt i panik till Gunno för att jag sitter i ett dike o skakar o kan inte gå....livet blev inte som jag tänkt mig...men glad över operationen o viktnedgången var jag ändå!! Vi tål rätt mycket!!
Bjuder på en "före" bild....nej nej inte en förebild...utan en bild från förr....

Så utsidan fick sig en makeover...och insidan hade svårt att hänga med...men jag kämpade o jo det gick bättre, självbilden blev bättre o jag mådde bättre på alla plan...
Så kom käftsmällen förra sommaren...
Ni som följt min blogg vet ju att livet tog en hemsk vändning....och nej jag tänker inte gå in på just den biten nu....men det som följde var

Förtvivlan!!
Smärta!!
Ångest!
Hat!
Kärlek!
Missmod!
Avgrund!
Hopp!
Hopplöshet...

Jag tröstade mig på det sätt jag alltid gjort förut....mat...godis...onyttigheter....så jag började åter gå upp i vikt...och motivationen för förändring var lika med noll....
Året som gick var verkligen ingen "hit", men vi överlevde mannen o jag...vår kärlek till varandra bär oss i många situationer...
Under året har jag dessutom "gjort upp" med kyrkan...nej...min tro har jag...men allt det där andra runt omkring...de skenheliga människorna som står där på söndagen med ett leende o menar sig älska...men när det kommer till kritan så var det inte så mycket med just kärleken...så jag gick...bättre sent än aldrig om du frågar mig!! Frihetskänslan som infann sig gjorde mig euforisk!!
Friheten som kanske var det jag sökt...infann sig!! Under året har jag t o m gjort en tatuering på min handled som säger: FREEDOM!! Jag vill påminna mig om att jag är just FRI!!
FRI att vara den jag är...
FRI att vara den jag vill vara...
FRI att vara den jag vill bli...
FRI att leva mitt liv som jag vill...i harmoni med mina medmänniskor så klart!!
FRI....FRI....FRI....som örnen som svävar högt där uppe....FRI!!

I höst infann sig orken och lusten till förändring igen!
Så för två månader sedan bestämde jag mig tvärt för att lägga om kosten till LCHF och testa om det kunde va nåt....
På två månader har jag inte haft ett ENDA blodsockerfall!!! Inte ETT! Gått ner mellan 8-9 kilo och mår såååååå bra!!! Självförtroendet är på topp! Självbilden har förändrats!! Idag kan jag med glädje och stolthet säga att JAG MÅR BRA!! Härliga vänner har jag...både från mitt liv i kyrkan o mitt liv inom hunderiet, en härlig valpkull har jag dessutom fått i höst och alla är tingade, en underbar man har jag - ja ja honom har jag haft lääääänge ;-) och tänker ha läääääänge till!!
Trots smärtorna o sorgerna som livet givit så mår jag gott!! Och tänker fortsätta må just gott!! Örnen o jag svävar där uppe!!