i morgon ska jag gå till Minneslunden och tända ett ljus och ta en stund för att tänka på min systerson Magnus som begravdes endast 25 år gammal för exakt ett år sedan!!! Och NEJ det är inte ett substitut...något jag gör för att döva ett dåligt samvete...inte alls något jag gör för att bevisa nåt....jag gör det för att jag vill!! För att jag älskar!!! Älskar!! Fortfarande!!
MEN!! Livet måste gå vidare!! Att fortsätta gräva ner sig leder ingenstans!! Jag sörjer!! Och visst sörjer vi på olika sätt...men vi måste nånstans inse att livet går vidare!! Livet går vidare för de som lever!!! Att gräva ner sig i sorgen hjälper ingen!! Sorgen finns....alltid!! Men jag...du...vi...måste gå vidare!! Faktiskt!!
Mark Levengood sa just i programmet Svenska Hjältar: att livet blir vad vi gör det till!! Och jag håller med!!! Sorgen måste så klart få ta plats....ta tid...men till slut måste vi se de som lever!! Se och bejaka livet!! Livet går vidare och det måste vi också göra!! Hur ont det än gör!!! Kärlek...smärta....sorg...förtvivlan...hopp....kär
lek...
Ja livet gör ont!! Livet kommer inte med något annat löfte än att det en gång ska ta slut!! Ibland tar det slut för tidigt och vi står där i chock...i förtvivlan...i vanmakt....vad gör vi nu???
Ja vad gör vi!!
Vi sörjer!!
Vi sörjer!! Vi sörjer!!
Vi reser oss och går vidare!!!
Men vi sörjer fortfarande....MEN!! Sorgen FÅR inte bli större än livet!! LIVET MÅSTE SEGRA!!
Lyft blicken!! Se dig omkring....se kärleken!! Våga!!