Jo...att resa sig som Fågel Fenix är ju inte helt galet....
Jag gick i väggen...som det heter...redan 1999 men fattade inget....jag som var en social framåt person kunde plötsligt inte ens gå på bio...orkade inget...kunde absolut inte ingå i ett socialt sammanhang....eller hmm...jo jo jag kunde vara där (i bästa fall) men jag kunde ändå inte VARA DÄR!! Om ni fattar...
Efter många turer...olika rehabiliteringsinsatser....medicinering....osv så konstaterades det att jag inte skulle ut i arbetslivet igen! Och plötsligt kunde jag slappna av...kunde njuta av nuet...slippa oron...
Blev jag "frisk"? Ja kanske!! Frisk utifrån att jag inte var tvungen att prestera...utan krav...
Jag hade jobbat o avancerat inom försäljning och jo jag var "duktig" och så här när jag kollar i backspegeln så inser jag ju att jag från tidiga år lärt mig att det lönar sig att vara snäll...duktig...göra det man "ska"...
Från tidiga år undrar du...jo...eftersom jag - på sätt o vis - blev "bortvald" som liten, placerad i fosterhem...och så småningom fått flytta igen...så infann sig känslan: om du uppför dig så får du stanna...och den känslan har självklart färgat hela mitt liv...
Och JA!!! Jag vet att det kan vara svårt för en del att förstå att jag faktiskt känt mig så här under större delen av mitt liv:

Mindre värd...underlägsen...inte lika viktig...
Varför?? Och framför allt hur kunde det ändras?!
För du som möter mig idag ser antagligen inte den underlägsna...mindre värda...utan en kvinna med självkänsla och ett eget värde!!
Inte enkelt att svara på...
Men helt klart är mina hundar inblandade och mina vänner inom hundvärlden!!
Va??? Inte kyrkan??!!!
Kort svar: NEJ!!
För om det är något jag "fått" från en del kyrkfolk - OBS!! inte alla!! - så är det en förstärkning på att jag är mindre värd!! Senast på Nyårsafton då min väldigt goda vän Rose-Marie och jag var en snabb sväng till vårt köpcenter o då mötte jag en av de som faktiskt varit en väldigt god vän från min tid i kyrkan, jag såg honom...såg att han såg mig....såg att han valde att sänka blicken för att låtsas om att han inte såg mig....jag blev "fyrkantig" och sa högt o tydligt: HEJ XXX!! Varpå X så klart var tvungen att säga: Hej.... Och min vän sa: vad hände?? Ja jag vet inte sa jag....han ville väl inte hälsa....nej jag förstod att det var nåt eftersom du var så extremt tydlig med att säga hej XXX....
Ja vad säger man....vad säger man när de som borde vara kärleksfulla inte kan vara det...
Jag säger: Mer KÄRLEK!!! Oavsett religiös/etnisk/politisk/allmänmänsklig bakgrund o tillhörighet så behöver vi vara mer KÄRLEKSFULLA!!

Jag känner det som att jag rest mig ur askan!! Jag är stark men skör idag...det krävs inte så mycket för att få mig att vackla...men det krävs inte heller så mycket för att få mig att resa mig!!
Jag är den jag är och så får det bli!!
I morgon ska jag träffa några ur min biologiska släkt som är "nya" för mig och det är spännande...läskigt....fantastiskt...och omvälvande....
Och det är något jag vill!! Något jag väljer!!!
Tillbaka till hundarna....mina hundar har lärt mig något....och det är att man inte kommer undan med skitsnack...falskhet...bullshit....för de ser rakt igenom o ser den du verkligen är!!
Jag håller på o lär mig det!!!
Jag vill verkligen lära mig att se....verkligen SE!! Människan bakom masken!! Människan!!! Den som du verkligen är!!! Och utifrån det så går vi vidare....jag har faktiskt ingen lust med relationer som bara sårar o drar ner längre....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra året bestämde mannen min o jag oss för att det var dags att skapa nya traditioner. Vi hade haft några tuffa år med krossade drömmar och föhoppningar men vi hade ju - som vi alltid gör - rest oss och hämtat styrka i varandra o kunde fortfarande...

Kollar nån random såpa...och hon säger: jag vill att du ska veta vem jag är.... han säger: jag har aldrig mött min far... OCH det drabbar mig...som ett slag mitt i solarplexus!!! POW!!!! Jag VILL att du ska veta VEM jag ÄR!! Jag har ALDRIG mött...

Funderar lite...som vanligt....funderar över attityder som icke överviktiga har mot överviktiga.... Är man LAT för att man är överviktig??? Har man ingen KARAKTÄR när man är överviktig?? Är man MINDRE VÄRD när man är överviktig??? Ja Ja...jag...

Jag har växt upp i en frikyrklig miljö... Fått "frikyrkliga" värderingar... På gott och ont... Men det jag fick med mig var detta: ALLA!!! Precis ALLA!!! Är lika mycket värda!! Oavsett hudfärg...bakgrund...religion...ja du fattar... Just DÄRFÖR s...

...läser en artikel i M Magasin om "Barnbarnsprat" och den slår mig mitt i Solarplexus!!! Alla blir väl glada över BARNBARN!!?? Jo...fast....alla får inte barnbarn...och en del som fått "barnbarn" förlorar dem...förlorar dem pga föräldrarna......