Vad är kärlek?
Inte helt enkelt att svara på eller hur??!!
Vi kan väl enas om att det inte är svårt att visa kärlek och vara kärleksfull mot de som är kärleksfulla...
Men då vet jag inte om det egentligen är kärlek....då kanske det bara handlar om att "go with the flow" dvs följa strömmen...minsta motståndets lag...
Är kärlek att alltid hålla med...stryka medhårs...inte protestera....inte vara obekväm....nej jag anser ju inte det!
Kärlek kan vara vansinnigt obekväm, gå mot strömmen, vara provokativ, ifrågasätta...

Igår fick jag ett mail som jag inte förväntat mig...
Ett brev från den person som sårat mig allra mest damp ner i inkorgen igår....jag kommer inte att svara...för hur i hela friden ska man svara när en person som ljugit, bedragit, manipulerat osv skriver att den vet att det var vi som anmält missförhållandena vi såg till soc...och det hade vi ju berättat...men nu har den här personen förlåtit oss för detta...dvs att vi anmält....ja du som följt min blogg o känner oss vet ju vad vi genomlevt de två sista åren...men nu är VI tydligen förlåtna???
Eh.....öh.....va....
Vad hände med att ta ett eget ansvar?? Vad hände med att faktiskt se längre än näsan räcker...vad hände med att se till någon annan än en själv???
Ingenting tydligen....
Ja som svar på det mailet skriver jag ingenting!! För syftet med mailet var ju inte att närma sig utan att få...men nu är det så här att efter den sista - slutgiltiga - separationen så gjorde vi oss av med precis allt - ALLT - som påminde oss om vad som varit...vad som kunde ha blivit...det gjorde för ont!! Så på loppisen i somras sålde vi allt som fick oss att se bakåt!! Vi hade - om man ser tilL materiella ting - förlorat hur mycket som helst...min mammas fantastiska kaffeservis är för alltid borta, den önskar jag att jag inte gav bort...men jag gav ju bort den för att den här personen skulle ha ett minne av min mamma...och så här i efterhand, när vi blivit dumpade på soptippen så inser jag ju att minnet av min mamma kan ju inte heller spela nån roll....
Vi hade - om man bortser från materiella ting - också förlorat ALLT!! Vi förlorade de som betydde mest för oss och vi hade inget val...
Har man nånsin ett val när man förlorar??
Nä...de som väljer att dumpa har ett val!! Men de som blir dumpade har ju inget val...
Ja här sitter jag och gråter lite...sörjer ett liv som kunde varit annorlunda....sörjer ett liv där vi gick "all in" och i slutänden fick vi absolut ingenting....
Men....
När man älskar...visar kärlek...kalkylerar man då med vad man ska vinna?
NEJ!!
Om det är kärlek så gör man det utan förbehåll! Utan att förvänta sig något i gengäld! Helt utan krav!!
Nu måste jag stänga den här dörren för att inte gå under!! Jag kan inte ge mer just här, det finns ju ingen mottagare! Jag måste fokusera på annat!!
Min kärlek finns kvar...men jag kan inte låta mig krossas om och om igen för nånstans så måste jag faktiskt älska mig själv!!
För om jag tappar bort mig själv så kan jag inte älska någon!!

De som väljer att dumpa....ja det blev extra tydligt i helgen när jag träffade min älskade storasyster!
Och för er som tycker att min släkthistoria är krånglig så kan jag berätta:
Jag föddes i Gävle, flyttade rill fosterhem i Södertälje, flyttade därifrån till adoptivfamilj i Linköping och där landade jag!!!
Igårmorse åkte mannen som jag lever med och älskar till min barndomsstad Linköping för att fira systersonens examen...
Och egentligen behöver jag inte skriva något annat än detta: jag ÄLSKAR min syster helhjärtat!! Kommer alltid att göra!! Det känns extra viktigt just nu när livet inte är en dans på rosor för henne...

En dans på rosor...taggigt...eländigt....eller väldoftande och underbart? Ja allt handlar om i vilken ände man befinner sig....

Igår fick jag i alla fall möjligheten att vandra runt med min storasyster, som jag vuxit upp med, i staden jag har Så många minnen från...
Efter examensceremonin så strosade vi runt i innerstan o mindes....oj....men....oh....minns du....osv.....
Vi hade en fantastisk dag tillsammans!! Systersonen, som var anledningen till besöket, eftersom han tog examen o nu är sjuksköterska, gick med oss...och mannen min gick med...
Dagen avslutades med Tapas på restaurang i närheten av vår gymnasieskola Katedral, och då blev det ännu tydligare för mig just vad kärlek är....
Slutar man bli en kärleksfull person när man väljer att avsluta en relation?? Måste man - per automatik - bli en person som fräser o snäser....skulle man inte kunna fortsätta vara kärleksfull ändå??

Svaret är ju inte enkelt...jag vet...men nånstans så tänker jag så här:
Om jag är en person som är varm och kärleksfull så borde jag kunna vara det ALLTID!!! Om jag inte kan visa kärlek...vara kärleksfull alltid så kanske kärleken från början inte var äkta??!!
Det är lätt att vara kärleksfull i medvind!! När allt går "min väg"...men sen då??
Den kärlek som finns...som syns i motgång det är DET SOM ÄR KÄRLEK!!! För mig!!
Hur tänker du??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förra året bestämde mannen min o jag oss för att det var dags att skapa nya traditioner. Vi hade haft några tuffa år med krossade drömmar och föhoppningar men vi hade ju - som vi alltid gör - rest oss och hämtat styrka i varandra o kunde fortfarande...

Kollar nån random såpa...och hon säger: jag vill att du ska veta vem jag är.... han säger: jag har aldrig mött min far... OCH det drabbar mig...som ett slag mitt i solarplexus!!! POW!!!! Jag VILL att du ska veta VEM jag ÄR!! Jag har ALDRIG mött...

Funderar lite...som vanligt....funderar över attityder som icke överviktiga har mot överviktiga.... Är man LAT för att man är överviktig??? Har man ingen KARAKTÄR när man är överviktig?? Är man MINDRE VÄRD när man är överviktig??? Ja Ja...jag...

Jag har växt upp i en frikyrklig miljö... Fått "frikyrkliga" värderingar... På gott och ont... Men det jag fick med mig var detta: ALLA!!! Precis ALLA!!! Är lika mycket värda!! Oavsett hudfärg...bakgrund...religion...ja du fattar... Just DÄRFÖR s...

...läser en artikel i M Magasin om "Barnbarnsprat" och den slår mig mitt i Solarplexus!!! Alla blir väl glada över BARNBARN!!?? Jo...fast....alla får inte barnbarn...och en del som fått "barnbarn" förlorar dem...förlorar dem pga föräldrarna......