Direktlänk till inlägg 6 augusti 2015

Respekt...

Av Carry Jiewertz Larsson - 6 augusti 2015 20:14

...vad hände med respekt för sina medmänniskor??
Om jag har drabbats av en svår sorg som förtär mig...och JA det har jag...är det då OK för mig att gå ut i media, vare sig det är sociala medier, tidningar, TV, radio...You name it...är det OK om jag går ut o skriver om min sorg o min smärta, min saknad utan att meddela andra berörda som t ex mannen min...som ju gått igenom samma sak...han har sörjt på ett annat sätt än vad jag har gjort...han är mer sansad än vad jag är...SURPRISE!!! Nä!! Men allvarligt!!!
Vi sörjer på olika sätt, jag är typen som kastar mig ner som matadoren i Ferdinand på julafton...jag kastar mig ner, skriker o gråter och är yvig o synlig i min sorg...i min smärta...
Mannen min är mer lågmäld på just det området, hans sorg tar sig inte så kraftiga uttryck som min...ska jag hålla det mot honom då?? Är hans sorg mindre värd än min? Sörjer han verkligen??? Jag menar...hans sätt att uttrycka sorg är ju inte som mitt...så...ska jag ta avstånd från honom då??
Mitt enkla svar blir NEJ!!!
Vi har kämpat, vridit o vänt på saker o ting under åren som gått...vi har känt oss långt långt ifrån varandra o inte alls tyckt att vi skulle kunna mötas på nåt endaste plan...men vi har kämpat!!!
Kämpat!! För att vi innerst inne vetat att trots våra olikheter så hör vi ihop!!! Har kärleken alltid funnits där?? Nej...ibland har vi varit långt ifrån varandra...och så kan jag erkänna att det är jag som förflyttat mig...förflyttat mig för att jag inte riktigt vetat hur vi ska kunna gå vidare när vi ser så olika på saker o ting...men ändå...allt vi gått igenom sedan vi träffades för 36 år sedan har så klart format oss, både fått oss att söka oss närmar varandra men även fått oss att driva isär...
Mitt enkla svar förblir NEJ!!!
Men livet är inte enkelt...tro mig...den som sa att livet är en dans på rosor kanske även hade i åtanke att rosor bär taggar....det gör ont...det är inte bara ljuvligt o rosaskimrande och väldoftande som rosblomman utan stjälken med taggarna finns ju där!!!
Det jag har lärt mig under åren är att faktiskt kunna uppskatta taggarna...för taggarna gör att jag ännu mer uppskattar det fina livet bjuder på!!

Rosor från vår underbara rosenbuske som jag tror heter Finlands Vita...doftar ljuvligt...ger underbara rosor...många...men att klippa kvistar för att göra en underbar bukett gör ont...taggarna känns...
Så är ju livet!!! Det är ändå värt det att plocka in några underbara rosor!!!
Nu är ju inte livet alltid så enkelt som mitt enkla svar...
Men jag kan ändå försöka att vara den jag innerst inne är...trots min sorg och smärta...trots all skit så är jag en kärleksfull person som vill se andra och möta andras behov...trots allt så känner jag glädje...livsvilja...kärlek...men framför allt så har jag valt att inte ta ut min sorg och smärta på mannen min!!! OK OK vi sörjer o uttrycker sorg och smärta på olika sätt...men vem...VEM!!?? kan säga att just MITT/DITT sätt är rätt???
Jo...jag skulle ju vilja säga det...men så besinnar jag mig o tänker efter en extra gång...jag är inte felfri...inte ofelbar...även om jag skulle vilja tro att det var så...
Slutsatsen idag blir: var inte för snabb med att döma ut någon för att deras reaktion inte liknar din!!!
LIVET ÄR INTE ENKELT!!!
Men helt klart värt att leva!!!
Jag vill plocka rosorna o känna deras underbara doft även om jag riskerar att sticka mig på taggarna!!!
Stöt inte bort dina närmaste för att ni inte tänker lika allt...inte sörjer på samma sätt...inte....inte....ja du fattar!!!
Så glad att jag fortfarande är gift med mannen som ibland gör mig galen...får mig arg....får mig att känna lycka....får mig att känna!!!!
Och du som känner mig...oss...vet att vårt liv varit en dans på rosor...mycket taggar men helt klart värt det!!


Respekt!!! Ha respekt för att andra känner...tänker...reagerar annorlunda än vad du gör...stöt inte bort de som inte är som du!!! Häng inte ut/ utlämna någon annan bara för att du mår bättre av det....visa respekt!!

Livet blir så ensamt annars!!


Hur tänker du??

 
ANNONS
 
Ingen bild

Q

10 augusti 2015 11:59

Hej
Dina ord är så sanna de kan bli! Respekt är ett stort och viktigt ord i vårt Svenska språk, tyvärr är det inte alla som vet vad det ordet innebär..vi har olika tankar och funderingar, vi är ju inte stöpta i samma form hehe. Klart man måste lyssna på andra, man både tänker och sörjer olika som du beskriver.
Nej lyssna och prata med varandra då löser man det som blivit en knut, oavsett om det gäller ens partner eller kanske grannen.
Ha det gott och fortsätt att sprida Kärlek

Carry Jiewertz Larsson

12 augusti 2015 18:16

Tack!! Mer kärlek!! Är det enda som gäller!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Carry Jiewertz Larsson - 24 december 2015 21:07

Förra året bestämde mannen min o jag oss för att det var dags att skapa nya traditioner. Vi hade haft några tuffa år med krossade drömmar och föhoppningar men vi hade ju - som vi alltid gör - rest oss och hämtat styrka i varandra o kunde fortfarande...

Av Carry Jiewertz Larsson - 17 november 2015 20:35

Kollar nån random såpa...och hon säger: jag vill att du ska veta vem jag är.... han säger: jag har aldrig mött min far... OCH det drabbar mig...som ett slag mitt i solarplexus!!! POW!!!! Jag VILL att du ska veta VEM jag ÄR!! Jag har ALDRIG mött...

Av Carry Jiewertz Larsson - 23 september 2015 17:18

Funderar lite...som vanligt....funderar över attityder som icke överviktiga har mot överviktiga.... Är man LAT för att man är överviktig??? Har man ingen KARAKTÄR när man är överviktig?? Är man MINDRE VÄRD när man är överviktig??? Ja Ja...jag...

Av Carry Jiewertz Larsson - 3 september 2015 23:13

Jag har växt upp i en frikyrklig miljö... Fått "frikyrkliga" värderingar... På gott och ont... Men det jag fick med mig var detta: ALLA!!! Precis ALLA!!! Är lika mycket värda!! Oavsett hudfärg...bakgrund...religion...ja du fattar... Just DÄRFÖR s...

Av Carry Jiewertz Larsson - 27 augusti 2015 21:12

...läser en artikel i M Magasin om "Barnbarnsprat" och den slår mig mitt i Solarplexus!!! Alla blir väl glada över BARNBARN!!?? Jo...fast....alla får inte barnbarn...och en del som fått "barnbarn" förlorar dem...förlorar dem pga föräldrarna......

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se